Karl Ingeborgasson

Karl Ingeborgasson, ägde på 1200-talet Salnecke slott i Uppland.

Nämns som lagman i Tiohärads lagsaga 1266. Han uppträder i dokument tidigast 1263 och bar redan då titeln »dominus». Gift före 9 april 1263 med Ulvhild (Boberg), dotter till Sigtrygg Bengtsson (Boberg).

Herr Karl fick återlösa det av Bengt Sigtryggsson till minoritklostret i Skara skänkta godset Bjällum i Bolums socken i Valle härad i Västergötland, helt säkert på grund av hustruns bördsrätt. Karl Ingeborgasson ägde jord även i Mo härad i Småland.

Han dog tidigast 1266 men troligen 1273. Han nämns ej som levande efter 1266. Han och hustrun är begravda i Nydala kloster, till vilket makarna även testamenterade den ovan nämnda jorden.

Två av hans söner: Folke Karlsson (Lejonbalk) och Magnus Karlsson (Lejonbalk), var även de lagmän i Tiohärads lagsaga, sonen Folke Karlsson efterträdde honom, senast år 1273, och från omkring 1300 tog andre sonen Magnus Karlsson över lagmansämbetet i Tiohärads lagsaga.

I sitt sigill förde Karl Ingeborgason en kluven sköld med ett lejon i det heraldiskt högra fältet och med det vänstra fältet sex gånger styckat, så att det kan uppfattas som tre balkar.

• Lejonbalk, släkt i Svenskt biografiskt lexikon
• Lejonbalk på Adelsvapen

Noter

1. ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 325