Iwan Bratt

Iwan Bratt, född 18 oktober 1881, död 6 oktober 1946, var en svensk läkare. Han var kusin till Ivan Bratt.

Bratt blev medicine licentiat 1912 och året därpå stadsläkare i Alingsås. Han blev läkare vid folkskolorna i Alingsås 1914 och 1916 läkare vid stadens epidemisjukhus, och var en känd neurosläkare.

Under 1920-1930 talen var Iwan Bratt en av de mest kända praktiskt verksamma psykoterapeuterna i Sverige och gjorde en uppmärksammad insats som författare på det psykoanalytiska området. Han framlade sina psykoterapeutiska åskådningar i flera böcker och artiklar.

Bland hans skrifter märks

• Skolkommissionen och den fria skolan (1923)
• Kultur och neuros (1925)
• Splittring och enhet i människans väsen (1927)
• Psykoanalysen i populär framställning (1929)
• Neurosproblemet i psykoanalytisk belysning (1930)
• Det svenska missnöjet (1935)
• Krig och kris - Bidrag till krigets psykologi. (1940)
• Nytt land - Dikter (1942)
• Vilsamma visor: text och musik (1943)
• Ett är nödvändigt- En bok om det inre livets ekonomi (1946)

Han var en flitig skribent och publicerade en mängd populär-medicinska och kulturkritiska artiklar i dagspressen, bl.a. Göteborgs-Posten, Socialdemokraten, veckotidningen Tenk m.fl. Åren 1935-1936 ingick Iwan Bratt i redaktionen av tidskriften ”De Profundis”, utgiven av Nordiska psykoterapeutiska kollegiet.

Noter

1. ^ Vem är Det 1957

Källor

• Svensk uppslagsbok. Malmö 1939.
• Handskrift, Göteborgs Universitetsbibiotek