Harald Jentzen

Karl Harald Jentzen, född 17 september 1902 i Västra Husby församling i Östergötlands län, död 8 oktober 1984 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk militär.

Jentzen avlade studentexamen vid Norrköpings högre allmänna läroverk 1919. Han avlade officersexamen vid Krigsskolan 1922 och utnämndes samma år till fänrik vid Smålands artilleriregemente, där han befordrades till löjtnant 1926. Han gick Allmänna artillerikursen vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1924–1926 och Högre artillerikursen där 1926–1928, varefter han var repetitör vid skolan 1928–1930. Han överfördes till Bodens artilleriregemente 1928 och var läraradjutant vid Artilleriets skjutskola 1931–1932 samt tjänstgjorde i Konstruktionsavdelningen i Artilleridepartementet i Arméförvaltningen 1932–1933 och vid Artilleristaben från 1933. Han befordrades till kapten 1935, till major i Fälttygkåren 1941 och till överstelöjtnant 1944. Han var sakkunnig i 1941 års försvarsutredning. År 1949 befordrades han till överste, varefter han var chef för vapenbyråerna i Tygavdelningen i Arméförvaltningen 1949–1954. Åren 1954–1964 var han chef för Vapenavdelningen i Armétygförvaltningen, varpå han inträdde som generalmajor i reserven 1964. Jentzen var konsult åt Försvarets Fabriksverk 1964–1974.

Jentzen uppfann och konstruerade ett flertal vapentekniska konstruktioner, bland annat (tillsammans med ingenjör Hugo Abramson) rekylfria vapen.

Harald Jentzen invaldes 1946 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och var akademiens sekreterare 1962–1971.

• Riddare av Svärdsorden, 1942.
• Riddare av Vasaorden, 1943.
• Kommendör av första klass av Svärdsorden, 6 juni 1957.

1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
2. ^ [ ] Almgren, Carl Eric (1984). ”Minnesteckningar över bortgångna ledamöter”. Kungliga Krigsvetenskapsakademiens handlingar:sid. 289. 
3. ^ [ ] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem. Stor-Stockholm (2). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem AB. sid. 643 .
4. ^ [ ] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 146. ISBN 91-630-4181-2 .
5. ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 101. ISBN 91-8718-418-4 .
6. ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 188. ISBN 91-8718-418-4 .
7. ^ Sveriges statskalender för året 1963. Uppsala. 1963. sid. 102 .
8. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1964. Uppsala. 1964. sid. 103 .
9. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1954. Kungl. Svenska riddareordnarna 1954. Uppsala. 1954. sid. 28 .
10. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1968. Kungl. Svenska riddareordnarna 1968. Uppsala. 1968. sid. 363 .
11. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1968. Kungl. Svenska riddareordnarna 1968. Uppsala. 1968. sid. 96 .

• Almgren, Carl Eric (1984). ”Minnesteckningar över bortgångna ledamöter”. Kungliga Krigsvetenskapsakademiens handlingar:sid. 289–292.