Quick Facts
AquariusBiography
Gustaf Volmar Sylvander, född 25 januari 1816 i Karlshamn, död 29 maj 1882 i Kalmar, var en svensk historiker och skolman. Han är mest känd för sitt livsverk Kalmar slotts och stads historia i fem band, vars första del kom ut 1864.
Sylvander blev student i Lund 1836, filosofie kandidat 1842 och filosofie magister 1843. Sedan han från 1843 uppehållit en lärarplats vid Kalmar läroverk befordrades han till ordinarie lärare 1847 och förordnades 1849 att förestå filosofiska lektionen vid gymnasium. Han utgav samma år såsom specimen för lektoratet i historia avhandlingen De situ Bircæ oppidi antiqui och 1851 för lektoratet i filosofi avhandlingen Andreas Rydelius. På grund av försvagad hörsel var han länge tjänstledig och avgick slutligen med pension 1867.
Under sommaren 1848 verkställde han på uppdrag och bekostnad av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien utgrävningar och undersökningar om gamla Kalmar stads läge på Björkenäs, norr om den nuvarande staden, samt inlämnade till akademien häröver en berättelse med karta. Efter mångårig arkivforskning i Stockholm, Köpenhamn och Lübeck utgav han 1864 första och andra delarna av sitt historiska verk Kalmar stads och slotts historia, av vilket nio delar utkom 1864–74. Han utgav även bland annat Läroverken såsom bildningsanstalter (1853), Läran om satsers bildning (1856) och Borgholms slotts historia (1877).
Sylvander var bosatt på Storgatan 64 i Kalmar, i den så kallade Sylvanderska gården, och han har givit namn åt Sylvanderparken mitt emot Kalmar slott. Han var även initiativtagare till Kalmar läns fornminnesförening, som bildades 1871.
Volmar Sylvander gifte sig 1853 med Gustava Petronella Kallenberg (1829-1867) och de fick tre döttrar. Sylvanders farbror var Josua Sylvander.
Källor
- Sylvander, Gustaf Volmar i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Arkiv Digital
- Kalmar Läns Museum
Litteratur
- Carl Svensson Graner, "Gustaf Volmar Sylvander. Till femtioårsminnet av hans död."Kalmar län. Årsbok för kulturhistoria och hembygdsvård 30 (1932), s. 27–45..