Björn Anderson

Anderson blev fänrik i armén 1969. Han befordrades till löjtnant 1971, till kapten 1973, till major 1980, till överstelöjtnant 1985, till överstelöjtnant m.s.t. 1988 och till överste 1990, till överste av 1:a graden 1993, till brigadgeneral 2000 och till generalmajor 2003.

Anderson inledde sin militära karriär i armén vid Gotlands regemente. Åren 1976–1977 tjänstgjorde han som FN-soldat. Åren 1980–1984 tjänstgjorde han vid Försvarsstaben. Åren 1984–1985 tjänstgjorde han vid Södermanlands regemente. Åren 1985–1988 var han avdelningschef vid Försvarsstaben och 1988–1990 bataljonschef vid Skaraborgs regemente. Åren 1990–1992 var han stabschef vid Övre norra arméfördelningen och 1992–1993 kanslichef vid Försvarsmaktens organisationsmyndighet. Åren 1993–1995 var han chef för Skaraborgs regemente, tillika försvarsområdesbefälhavare för Skaraborgs försvarsområde 1994–1995. Han var 1995–1996 projektledare vid arméledningen och 1996–2000 avdelningschef samt ställföreträdande chef för arméledningen. Åren 2000–2001 var han chef för det militärvetenskapliga området vid Försvarshögskolan. Han var befälhavare för Norra militärdistriktet 2003–2005 och lämnade Försvarsmakten 2005.

Anderson invaldes 1994 i Kungliga Krigsvetenskapsakademien och är sedan 2009 Akademiens ständige sekreterare.

Han har också bland annat varit ordförande i styrelsen för Baltic Defence College, Officerares Ideella Stödförening samt styrelseledamot i Statens Försvarshistoriska Museer och Kasernen Fastighets AB.

Björn Anderson har tillsammans med Tommy Jeppsson skrivit Bricka i ett stort spel. När kriget kom till Gotland (2016) och Gotland ockuperat! Slaget om Östersjön (2017). De bägge böckerna handlar om hur Ryssland ockuperar Baltikum och Gotland samt hur Sveriges politiker reagerar på detta och hur Sverige försvarar Gotland. Den fiktiva skildringen bygger på ett strategiskt-operativt spel som Kungliga Krigsvetenskapsakademien höll 2015 i syfte att utröna vad Sverige i närtid skulle förmå att göra i händelse av en militär konflikt i närområdet. I en recension av den första boken i Svenska Dagbladet heter det: ”Det är en roman med stora pedagogiska förtjänster. Omvärldsbeskrivningen håller hög nivå. Författarna pekar på hur svårt det är för fredsstörda, okunniga politiska beslutsfattare att vakna till insikt om farorna. Förnekelse blir en naturlig ryggmärgsreaktion. Med den följer en tröghet och oförmåga att reagera snabbt och resolut på en hänsynslös motståndares plötsligt iscensatta drag och manövrer. Det står Sverige dyrt.”

• ”Sekelskiftets ledningssystem”, Kungl. Krigsvetenskapsakademiens tidskrift, 1993, s. 425–454.
• ”Försvarsmakt i förändring – en reflexion”, Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift, nr 5/1995, s. 3–16.
• Varför blev det som det blev? Nedskärningar i fredsorganisationen. Bakgrund och argument (Centralförbundet Folk och Försvar, Stockholm 1996).
• Kan vi försvara oss? En rapport inom ramen för Kungl Krigsvetenskapsakademiens projekt Svensk säkerhet efter 2014 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 2012).
• Bricka i ett stort spel. När kriget kom till Gotland (med Tommy Jeppsson; Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag, Stockholm 2016).
• Gotland ockuperat! Slaget om Östersjön (med Tommy Jeppsson; Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag, Stockholm 2017).

• Kjellander, Rune: Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 1996), s. 208.
• Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. sid. 23-24. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
• Kungliga Krigsvetenskapsakademien, läst 2017-03-20.