Bertil Boëthius

Simon Bertil Boëthius, född 31 januari 1885 i Uppsala, död 6 november 1974 i Stockholm, var en svensk historiker.

Boëthius blev filosofie doktor i historia Uppsala 1912 och amanuens vid riksarkivet samma år, 1921 förste arkivarie vid riksarkivet. Han var 1930–1944 stadsarkivarie vid Stockholms stadsarkiv och 1944–1950 riksarkivarie. År 1936 tillträdde Boëthius som ledamot i den av Stockholms stadskollegium nyinrättade "Stockholms stadskollegiums Handbokskommitté" tillsammans med Gustaf Ahlbin, redaktör, Nils Ahnlund, professor, Oscar Larsson, borgarråd, Fredrik Ström, redaktör och Sten Wahlund, statistiker.

Boëthius skrev bland annat Svenskarna i de nedersachsiska och Wesfaliska kustländerna juli 1630-november 1632 (1912, dissertation) och Ur de stora skogarnas historia (1921). En insats av stor betydelse var att han tog initiativet till och 1918-1931 var den förste huvudredaktören för det mycket omfattande personhistoriska uppslagsverket Svenskt biografiskt lexikon. Han var också och medarbetare i Svensk uppslagsbok.

Han var ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Gustav Adolfs Akademien, Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia och Finska Vetenskapsakademien.

Som medlem av släkten Boëthius var han son till professor Simon Boëthius och Essie Sahlin, äldre bror till arkeologen Axel Boëthius och konsthistorikern Gerda Boëthius, farfar till Maria-Pia Boëthius och Gunilla Boëthius.Han var från 1913 gift med Gerda Fahlberg, dotter till bruksägare J A Fahlberg och Maria Andersson.

Se Bertil Boëthius. Tryckta skrifter 1908-1965 förtecknade av Ulla Hammarsten. (Samlingar och studier utg. av Svenskt arkivsamfund)Stockholm 1965, 42 sidor.

• Magistraten och borgerskapet i Stockholm 1719–1815, ingår i Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Norstedt. 1943. Libris länk. http://www.stockholmia.stockholm.se/media/pdf/2_boetius.pdf 

• Boëthius, S Bertil i Vem är det 1969
• Svensk uppslagsbok, Malmö 1939.
• Svenskt författarlexikon /2. 1941-1950
• Bertil Boëthius. http://www.ne.se/bertil-boethius, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-10-05.
• Bertil Boethius Jernkontorets historia - flera delar - Stockholm 1944

Noter

1. ^ Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/ULA/11632/C a/13 (1883-1887), bildid: 80002729_00133, födelse- och dopbok, läst: 31 mars 2018, ”32,(jan),31,1,,Simon Bertil (2),1,..... Lektor Simon Johannes Boëthius o H(ustru) Axelina Kristina Emile Sahlin....”,
2. ^ [ ] Sveriges dödbok,omnämnd som: 18850131-0836 Boethius, Simon Bertil, läst: 31 mars 2018,
3. ^ Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, Fjärdingsroten, SE/ULA/11632/A I ac/8 (1884-1888), bildid: C0004263_00232, Husförhörslängd, läst: 31 mars 2018, ”Son Simon Bertil (18)85,31/1, (Upsala)”,
4. ^ [ ] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet,omnämnd som: Simon Bertil, f. 1885 i Uppsala Uppsala län, läst: 31 mars 2018,
5. ^ [ ] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet,omnämnd som: Simon Bertil, f. 1885 i Uppsala Uppsala län, läst: 31 mars 2018,
6. ^ [ ] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet,omnämnd som: Simon Bertil, f. 1885 i Uppsala Uppsala län, Fil. lic., läst: 31 mars 2018,
7. ^ Store norske leksikon, 1978, Store norske leksikon ID: Bertil_BoëthiusStore_norske_leksikon,omnämnd som: Bertil Boëthius,

• Boëthius, Bertil i Libris

• M. Bjursén Carlberg, "Bertil Boëthius". Kungl. Gustav Adolfs Akademiens minnesbok 1973-1987, tr. 2003
• B. Broomé, "Bertil Boëthius." Personhistorisk tidskrift 1974
• A. Montgomery, "Bertil Boëthius 1885–1974." Svenska historiker, red. av R Björk m.fl., 2009.
• Å. Kromnow, "Bertil Boëthius." Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1974
• E. Norberg, "Bertil Boëthius." Svenskt biografiskt lexikon 100 år. Redaktionskommitté: Roger Axelsson, Åke Bertenstam,Jakob Christenson & Lena Milton. Redaktör: Åsa Karlsson. Utg. av Riksarkivet, Stockholm 2017