Bengt Wallerfelt

Bengt Gustaf Louis Wallerfelt, född 8 augusti 1934 i Engelbrekts församling i Stockholms stad, död 7 januari 2011 i Järfälla församling i Stockholms län, var en svensk militär och militärhistoriker.

Wallerfelt avlade studentexamen vid Försvarets läroverk 1956. Han avlade officersexamen vid Kungliga Krigsskolan 1957 och utnämndes samma år till fänrik vid Norrlands dragonregemente. Därefter tjänstgjorde han vid Arméns rid- och körskola och vid Livgardesskvadronen. Efter studier vid Militärhögskolan blev han generalstabsofficer och tjänstgjorde under en period vid Statens Järnvägars huvudkontor, där han arbetade med militära transporter. Han innehade därefter en rad olika befattningar, bland annat vid samtliga kavalleri- och jägarförband. Han befordrades till ryttmästare 1966, major 1972 och överstelöjtnant 1974. Han var bland annat stabschef vid Upplands regemente 1983–1987 samt utbildningschef vid och ställföreträdande chef för Lapplands jägarregemente 1987–1989. Han pensionerades från Försvarsmakten 1994.

Efter sin pensionering avlade han filosofie kandidat-examen 1997 och filosofie magister-examen 1999 och var verksam som militärhistoriker. Han var doktorand vid Historiska institutionen på Stockholms universitet och forskade inom ramen för forskningsprojektet Försvaret och det kalla kriget, men sjukdom hindrade honom från att skriva klart sin doktorsavhandling.

Bengt Wallerfelt invaldes 2003 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

• Wallerfelt, Bengt (1996). Den svenska krigsplanläggningen i det kalla krigets inledande fas 1945–1958. Militära och politiska aspekter. Stockholm: Militärhögskolan .
• Wallerfelt, Bengt (1999). Si vis pacem – para bellum. Svensk säkerhetspolitik och krigsplanering 1945–1975. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-60-5 .
• Wallerfelt, Bengt, red (2001). K1 1928–2000. Historieverk i två band. 1. Stockholm: Kungl. Livgardets dragoners historiekommitté. ISBN 91-631-0434-2 .
• Wallerfelt, Bengt, red (2002). K1 1928–2000. Historieverk i två band. 2. Stockholm: Kungl. Livgardets dragoners historiekommitté. ISBN 91-631-2649-4 .
• Wallerfelt, Bengt (2016), Den hemliga svenska krigsplanen, Stockholm: Medströms Bokförlag, ISBN 978-91-73291-24-8 .

• Herolf, Gunilla (2011). ”Minnesord över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (4/2011):sid. 7. http://kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/114/kkrvaht_4_2011_3.pdf. 

1. ^ Sveriges dödbok 1901–2013, DVD-ROM, version 6.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2014).
2. ^ [ ] Herolf, Gunilla (2011). ”Minnesord över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (4/2011):sid. 7. http://kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/114/kkrvaht_4_2011_3.pdf. 
3. ^ [ ] Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 53. ISBN 978-91-980878-8-8 .
4. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1968. Uppsala. 1968. sid. 375 .
5. ^ Sveriges statskalender 1973. Uppsala. 1973. sid. 404 .
6. ^ Sveriges statskalender 1976. Stockholm: Liber Förlag. 1976. sid. 473 .
7. ^ Sveriges statskalender 1985. Stockholm: Liber Allmänna Förlaget. 1985. sid. 383 .
8. ^ Sveriges statskalender 1988. Stockholm: Allmänna Förlaget. 1988. sid. 398 .
9. ^ Wallerfelt, Bengt (2005). ”Säkerhetspolitik och operativ krigsplanläggning 1945–1980. Reflexioner kring några problemställningar”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (6/2005):sid. 53. http://kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/056/kkrvaht_6_2005_6.pdf.