Arvid Schauw

Arvid Schauw, född i november 1711 i Uddevalla, död 4 januari 1788 i Sankt Ibb, var en svensk ämbetsman och politiker.

Arvid Schauw var son till rådmannen Peter Andersson Schauw och Bodela Lidberg och växte upp i Göteborg. Han skrevs in vid Uppsala universitet för juridiska studier i september 1732 och påbörjade 1733 en ämbetsmannakarriär med att bli auskultant vid magistraten i Stockholm och 1735 vid Svea hovrätt. Han arbetade vid det statliga tullarrendebolaget Generaltullarrendesocieteten 1736-45 och flyttade därefter till Landskrona.

I Landskrona blev han i november 1750 biträdande borgmästare, från 1763 ende borgmästare, och deltog därmed i riksdagar som företrädare för hattpartiet från 1751/52 och fram till 1786. Under frihetstidens sista decennier hade han en framträdande roll inom borgarståndet. Han bedrev framgångsrikt industriell verksamhet och grundade ett lokalt skeppsvarv, ett sockerbruk, ett repslageri och ett salpetersjuderi och arbetade också med bomullsspinning och tobaksodling.

Som riksdagsledamot tillhörde Arvid Schauw hattpartiets ledarskikt, men hävdade borgarskapets intressen och de ofrälses rätt. Vid Gustav III:s statskupp 1772 tillhörde Arvid Schauw dem som närmade sig hovet och han spelade en mindre framträdande roll under de senare riksdagar han deltog i.

Arvid Schauw var ogift men levde i ett konkubinatförhållande med Catharina Morian, hustru till och senare änka efter handelsmannen Johan Christian Tauson. Vid sin död testamenterade han sin egendom till henne och hennes barn.

Fick en minnessten år 2013 på Landskronas Walk of Fame som då invigdes av Sveriges kung Carl XVI Gustaf.

Noter

1. ^ [1]

Övriga källor

• Birgitta Ericsson: Arvid Schauw i Svenskt biografiskt lexikon, band 31, sidorna 477-80

• Schauv, Arvid i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)

• Birgitta Ericsson: Arvid Schauw, Carl Fredric Sebaldt och partikampen i borgarståndet under frihetstidens slutskede i Marie-Christine Skuncke och Henrika Tandefelt (redaktörer): Riksdag, kaffehus och predikstol -frihetstidens politiska kultur 1766-1772, Svenska litteratursällskapet i Finland i serien Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 649, ISSN 0039-6842, Atlantis, Stockholm 2003, ISBN 91-7486-771-7