Abraham Bäck

Abraham Bäck, född 1713 i Söderhamn, död 15 mars 1795 i Stockholm, var en svensk kunglig livmedikus och arkiater.

Abraham Bäck var son till handelsmannen i Söderhamns stad Karl Olsson Bäck och Margareta Broo. Fadern, som var bördig från Umeå, avled 1720 och rysshärjningarna gjorde familjen utblottad. Bäck blev då omhändertagen av sin morbror rådmannen Anders Abrahamsson Broo – detta och att modern gifte om sig med en rik borgare Hedenberg blev hans lycka.

Bäck blev 1730 student i Uppsala, där han snart blev en av Nils Rosén von Rosensteins ivrigaste lärjungar. År 1740 blev han promoverad till medicine doktor, vistades 1740–45 utomlands och blev efter sin hemkomst ledamot av Collegium medicum. Bäck invaldes 1742 som ledamot nummer 73 av Kungliga Vetenskapsakademien och var dess preses tre gånger, första gången 1746. År 1749 kallades han till livmedikus hos Fredrik I och hade längre fram samma befattning hos Adolf Fredrik och Gustav III:s gemål, Sofia Magdalena. År 1752 blev han arkiater och president i Collegium medicum samt läkare vid Serafimerlasarettet, vilket tillkom huvudsakligen genom Bäcks och Olof af Acrels engagemang. Bäck var också ledamot av Sundhetskommissionen från 1753 och fram till 1766, då den upphörde och i huvudsak uppgick i Collegium medicum.

Bäck var mycket god vän med Carl von Linné, som uppkallade ett släkte bland myrtacéerna, Bæckea, efter denne vän. I Bäcks födelsestad Söderhamn finns numera en gata med namnet Abraham Bäckgatan.

• Bäck, Abraham i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
• Svenskt biografiskt lexikon, band 7, Stockholm 1927

• Ihre, Thomas: Abraham Bäck. Mannen som reformerade den svenska sjukvården (Bokförlaget Atlantis, 2012)

• Wikisource har verk av eller om Abraham Bäck.
  Originalverk
• B. Boëthius: Abraham Bäck i Svenskt biografiskt lexikon (1927)