Quick Facts
Biography
Johan Vilhelm Sprengtporten, född 1720 i Tobolsk där hans far var rysk krigsfånge, död 25 december 1795 i Köpenhamn, var en svensk friherre, militär och diplomat.
Johan Vilhelm Sprengtporten var son till majoren Magnus Vilhelm Sprengtporten och Anna Margareta Ammorin.
Sprengtporten blev 1741 fänrik vid Lifgardet och gick 1745 in i fransk tjänst där han 1754 avancerade till överste. Han deltog i Leslies expedition till England 1746 samt i fälttågen i Flandern 1748 och i Westfalen 1757.
Efter sin återkomst till Sverige åkte han 1761 som envoyé till Köpenhamn, där han kom att verka som Sveriges sändebud under nästan resten av sitt liv. Han utnämndes 1763 till överste för Löwenfelts värvade regemente som därefter kallades Sprengtportenska och upphöjdes 1766 till friherre. 1770 blev han generalmajor och 1775 generallöjtnant.
I november 1787 fick Sprengtporten titeln ambassadör men den verkliga representationen vid det danska hovet övergick under den oroliga tid som följde till yngre krafter. I april 1791 fick Sprengtporten tjänstledigt och återvände först på sommaren 1795 till sitt arbete i Köpenhamn.
Sprengtporten var först gift med grevinnan Ulrika Charlotta Taube, vars mor var en von Albedyhl, och andra gången med grevinnan Sophia Mörner af Morlanda vars mor var en Steuch. Han fick bara barn i andra äktenskapet, en son Jacob Wilhelm, och en dotter Ulrika Sophia som gifte sig med Carl De Geer och blev stammoder till den grevliga ätten De Geer af Leufsta.
Referenser
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
- Sprengtporten, Johan Vilhelm i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Vidare läsning
- Ahnfelt, Arvid (1883). Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati: skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv. Bd 1. Stockholm: Lamm. sid. 104-164. Libris 1238420. http://runeberg.org/aaeuhof/1/