Ingmar Milveden

Ingmar Milveden, född 15 februari 1920 i Göteborg, död 16 september 2007 i Uppsala, var en svensk tonsättare, musikforskare och kyrkomusiker.

Milveden var son till musikdirektören Werther Carlson och konsertsångerskan Emma, född Christensson. Han gifte sig 1945 med adjunkten, teologie kandidat och filosofie magister Ulla Lindgren, född 1920, dotter till bankdirektören Elias Lindgren och Alma, född Léonarde.

Milveden genomgick en omfattande utbildning i musikteori, kontrapunkt, komposition, musikhistoria och gregorianik med bland andra Sven E. Svensson och Carl-Allan Moberg som lärare. Studierna förde honom till Frankrike och Schweiz. Som utövande musiker verkade han på 1940-talet som cellist i Akademiska kapellet, Uppsala, och senare under ett decennium som organist i Sankt Pers kyrka, Uppsala.

Milveden blev filosofie licentiat 1951 och disputerade 1972 för filosofie doktorsgrad med avhandlingen Zu den liturgischen 'Hystorie' in Schweden. Avhandlingen ägnades i huvudsak de fyra hystorior som enligt traditionen har tillskrivits biskopen i Skara 1278-1317 Brynolf Algotsson. En hystoria (tidigare term: rimofficium) utgörs av ett samlat liturgiskt material, avsett för ett helt tidegärdsdygn och utformat i syfte att låta ett särskilt helgon eller någon särskild företeelse lyftas fram som föremål för firning. I avhandlingens huvuddel "Neue Funde zur Brynolphus-Kritik" framlägger Milveden argument för att biskop Brynolf inte kan ha författat någon av hystoriorna till 1) den helige Eskil (Södermanlands skyddshelgon), 2) den saliga Elin från Skövde, 3) jungfru Maria (denna hystoria sjöngs av nunnorna i Vadstena) eller 4) till åminnelse av det tillfälle år 1304 då en tagg från Kristi törnekrona skall ha skänkts till Skara domkyrka av den norske kungen.

Bland annat påvisar Milveden i hystorietexterna så kallade akrostika, tydande på annan upphovsman än Brynolf. Ett akrostikon består av ett antal inledningsbokstäver från olika verser eller från ord i en vers, vilka bokstäver tillsammans bildar ett ord eller ett namn som kan röja upphovsmannen. Vidare åberopas av Milveden egna källfynd (handskrifter). Olika handskriftsversioners sannolika proveniens analyseras med ledning av strofbyggnad, ordval och läsarter, placering av bibeltexter, antal psalmer, notations- och sångsätt. Ytterligare argument hämtas från användandet av helgondagar för datering av urkunder samt från liturgisk praxis och traditioner i olika stift. Milveden utnyttjar i sin forskning pappers- och vattenmärkeshistoriska rön för datering av dokument liksom röntgenologiska metoder för friläggning av raderad text på palimpsest.

Doktorsavhandlingen renderade Milveden en docentur i musikvetenskap vid Uppsala universitet, där han i perioder tjänstgjorde som tillförordnad professor i musikvetenskap 1979-1986. Till hans vetenskapliga gärning hör ett flertal bidrag till Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid.

Milveden blev ledamot av Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala 1974 och av Musikaliska Akademien 1975. Han var vice ordförande i Föreningen Svenska Tonsättare 1975-1979, ordförande i Upplands musikstiftelse 1976-1979, i Musikaliska konstföreningen 1975-1999 och ledamot av Hymnologiska utskottet av Svenska kyrkans nämnd för gudstjänstliv och evangelisation 1985-1990.

• Serenad för stråkorkester 1942 (framförd av Göteborgs orkesterförening under Issay Dobrowen)
• Pianosonatin 1943
• Klarinettkonsert 1970
• Toccata celebrativa för orgel 1999

• Mässa i skördetid 1969
• Vid en korsväg (kyrkoopera) 1971
• Musica in honorem Sanctae Eugeniae 1982

• Fyra körpartitor över egna koralmelodier 1975
• Pentatyk för blandad kör 1993

• NU ... Fyra Linnécitat för soloröster, körer och instrumentgrupper 1972 (till Folkliga musikskolans i Ingesund 50-årsjubileum 1973)
• Kantat vid Uppsala universitets 500-årsjubileum 1977

• Büchners "Woyzeck"
• Brechts "Den kaukasiska kritcirkeln"
• Billingers "Vildnatt".

Milveden har en omfattande produktion av körmadrigaler, motetter, sånger, romanser och kyrkovisor. Han är representerad i 1986 års svenska psalmbok (ps. 38a, 425, 426a, 487) och i katolska koralboken 1988.

• Forsberg, Bengt (1995). Solitaires. Acoustica. Libris 11550168 
• Ernman Malena, Lundin Bengt-Åke, Persson Olle, Koch Sigurd von, Nordqvist Gustaf, Liljefors Ingmar, Pergament Moses, Uddén Åke, Söderlundh Lille Bror, Milveden Ingmar, Wohlfart Karl, Hallnäs Hilding, red (2000). Svenska romanser Vol. 2 : , Under eviga stjärnor. Musica Sveciae modern classics. Phono Suecia. Libris 11848841 
• Milveden I. Toccata celebrativa per organo (1999). Bonds of friendship. Swedish and Danish organ music performed by Claes Holmgren. Organic Recordings. www.organic.se. (C) & (P) Organic Recordings 2001. OR01-2.
• Svensk pianomusik. Vol. 2, Sommarcroquiser. Musica Sveciae modern classics 99-2758014-2 15. Stockholm: STIM/Svensk musik. 2002. Libris 8464515 
• Milveden I. Fyra körpartitor (1975). 1. Främmande för alla. 2. Den tunga dagen. 3. Vi skulle inte längta efter ljuset. 4. Ej annat lamm. Arches - Valvbågar. 20th century Swedish and Danish sacred music. Nonetten - the vocal ensemble of the Cathedral of S:ta Maria, Visby, Sweden. Claes Holmgren, conductor. Organic Recordings. www.organic.se. Sankt Hansgade 6 st. tv. 2200 København N, Denmark. (C) & (P) 2003 Organic Recordings. OR03-2.

• Bonniers musiklexikon. Andra reviderade upplagan 1983.
• Connor H. Svensk musik. 2. Från Midsommarvaka till Aniara. Bonniers, Stockholm 1977.
• Milveden I. Fragment av en hittills okänd Historia de BMV in Visitatione. Svenskt gudstjänstliv 1963; 38: 23-31.
• Milveden I. Manuskript, Mönch und Mond. Ein Hauptteil des Cod Upsal. C 23 in quellenkritischer Beleuchtung. Svensk tidskrift för musikforskning 1964; 46: 9-25.
• Milveden I. Neue Funde zur Brynolphus-Kritik. Svensk tidskrift för musikforskning 1972; 54: 5-51.
• Milveden I. "Vem skrev Brynolfskorets altartext?" Skaraborgs Läns Tidning 7/10 1992, s. 14.
• Milveden I. Kommentar till fonogrammet Gloria Sanctorum i Kungl. Musikaliska Akademiens serie Musica Sveciae. Proprius (PRCD 9115), Stockholm 1994.
• Milveden I. "Stella Maria maris paris expers. Om och kring Pseudo-Brynolfs Mariahystoria." Maria i Sverige under tusen år. Föredrag vid symposiet i Vadstena 6-10 oktober 1994 utg. av Sven-Erik Brodd och Alf Härdelin, ss. 181-226. Skellefteå 1996.
• Milveden I. En efterlängtad översättning. (Om "Den helige Brynolfs av Skara levnad jämte hans kanonisationsprocess." Översatt från latinet av Sven Blomgren. Föreningen för Västgötalitteratur, Skara, Vänersborg 1998.) I: Libens merito. Festskrift till Stig Strömholm på sjuttioårsdagen 16 september 2001. Acta Academiae Regiae Scientiarum Upsaliensis. Kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala Handlingar 21, ss. 315-326. ISBN 91-85832-14-6. Uppsala 2001.
• Milveden I. Birgitta i scarensisk liturgisk tradition. I: Heliga Birgitta och Västergötland, ss. 159-171. Red. Johnny Hagberg. Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie: nr 11. ISBN 91-974235-5-6. Skara 2003.
• Milveden I. "Biskopen och törntaggshystorian." I: Biskopen och törntaggen, ss. 125-147. Red. Johnny Hagberg. Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie: nr 15. ISBN 91-975004-0-2. Skara 2004.
• Milveden I. "Drömmen om Elin." Västgötalitteratur. Tidskrift utgiven av Föreningen för Västgötalitteratur 2006, ss. 40-61 (s. 41: året för Brynolfs flykt: 1288). Box 325, 532 24 Skara. ISSN 0042-2150. Skara 2006.
• Rikskonserter: Rikskonserters beställningsverk 1965-1975. Stockholm 1976.
• Sohlmans musiklexikon. Andra upplagan. Stockholm 1977.
• Vem är det 2007. NE Nationalencyklopedin AB. Malmö 2006.