Ola Cappelin

Ola Cappelin född 23 mars 1868 på Kivik på Österlen, död 18 mars 1948 i Lund, var en svensk stins och hembygdsforskare.

Ola Cappelin föddes i en känd fiskare- och sjömanssläkt på Kivik och Vitemölla. Han var son till Per Svensson och Kersti Olsdotter. Fadern gick under namnet Per Svensson "Kapell", beroende på att familjen bott i ett hus, där det på tomten under medeltiden legat ett så kallat Lübeckerkapell, uppfört av tyska Hansan. Under sillfiskets storhetstid hade Hansan haft en sillhandelskoloni på Kivik, och där uppfört ett av sina många sjömanskapell. Familjen kom därför att antaga namnet "Kappel" som sitt, varav Olas gren stavar med den latinska stavningen och ljudformen Cappelin. Under sin uppväxt fick Ola Cappelin hjälpa till i familjeyrket, fisket, som så kallad "östapåg". Fiskarlivet var hårt, då man längs ostkusten använde vrakekor, en slags tunga, ganska otympliga fartyg, som endast förde råsegel, och därför inte kunde kryssa.

Ola Cappelin började studera vid Simrishamns pedagogi vid 17 års ålder, och avlade studentexamen vid Lunds privata elementarskola, Spyken. Sitt levebröd sökte han i arbetet som stins vid Skåne-Smålands Järnväg vid Hamneda station i Småland. 1927 blev han stins i Ljungby, och 1931 pensionerades han, varvid han flyttade till Lund. Ola Cappelin är begravd på Södra Mellby gamla kyrkogård.

Varje sommar ägnade sig Ola Cappelin åt forskning kring sin hembygd, Kivik. Han sammanställde sina upptäckter om Kivik, dialekterna, berättelserna och släkthistorierna. Han skapade också ett mycket uppmärksammat bibliografiskt referensverk om Skånes litteratur.

Under sin livstid samlade Ola Cappelin på berättelser och släkthistorier, men också på föremål och dokument. Detta är grunden till Kiviks museum, som han grundlade och byggde upp på eget initiativ, och som han vid sin död 1948 skänkte 2 000 kronor till, så att det skulle kunna fortsätta verka i bygden. Han var också en av initiativtagarna bakom bildandet av Albo härads hembygdsförening. Flera av hans originalanteckningar finns bevarade på Kiviks museum, däribland hans "Genealogiska anteckningar öfver Kiviksborna".

Ola Cappelins skrifter i kronologisk ordning:

• Kivikjasnack, paschanter, historjer å mied annat prat au En Snackebror, Helsingborg, 1901.
• Fastlagsgillet. Svenska landsmål och svenskt folkliv, 1905, sid. 67-69.
• Med Skåne-Smålands järnväg från Åstorp till Vernamo, Helsingborg, 1906.
• Hvar finns Skåne beskrifvet? Helsingborg, 1909.
• Kivik. Det gamla fiskelägets historia, Helsingborg, 1911.
• Kiviks marknad förr och nu, Malmö, 1912.
• Stenshufvud i folksägnen, Helsingborg, 1918.
• Sjukdomar och botemedel, Skånska folkminnen, 1926, sid. 1-7.
• Kloka och läkekunniga, Skånska folkminnen, 1927, sid. 25-27.
• Gammal sed och tro i Kivik, Lund, 1932.
• Fiskets ordning och hamns ordning i Kivik, Skånes Hembygdsförbunds årsbok, 1933, sid. 1-10.
• Kijwicks byelag eller den ordning och skick der bleff upprettat anno 1690 den 1 martij, Skånes Hembygdsförbunds årsbok, 1934, sid. 37-46.
• Hör väktarerop! Skånes Hembygdsförbunds årsbok, 1937, sid. 68-75.
• Litteratur rörande Skåne 1938, Skånes Hembygdsförbunds årsbok, 1939, sid. 186-190.
• Sång- och danslekar i Kivik på 1870- och 1880-talen, Lund, 1943.
• Från sjö och strand, Ystad, 1970 (Postumt utgiven).

Flertalet av Ola Cappelins skrifter finns samlade och utgivna i:

• Andersson, S et al. (1983), Ola Cappelin Kivik, Miljövårdsföreningen i Kivik med omnejd. ISBN 91-86220-04-7.

1. ^ Kappelin, HA (1935): Som östapåg.
2. ^ Andersson, S et al. (1981)"Boken om Kivik", Miljövårdsföreningen i Kivik med omnejd, sid. 210 ff.

• http://kiviksmuseum.se
• http://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Anders+Hylten&FacettFilter=arkis_ark_typ_facet$Arkiv:&page=2&postid=Arkis+26D68FA4-CAC2-4CA1-B9F8-CC39163431B5&tab=post
• http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=Cappelin,%20Ola
• https://web.archive.org/web/20160305032601/http://www.sodramellby.se/cappelin.htm