Martin Kragh

Martin Börje Kragh född 9 augusti 1980, är en svensk forskare med inriktning på rysk och östeuropeisk ekonomi, politik och historia. Han är chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.

Martin Kragh blev 2009 ekonomie doktor i ekonomisk historia från Handelshögskolan i Stockholm och 2016 docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Han sitter i styrelsen för Sverker Åströms stiftelse för främjandet av de svensk-ryska relationerna, i insynsrådet för Svenska Institutet, och satt 2012-2016 i styrelsen för den svenska avdelningen av Transparency International. Han är chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet sedan 2015.

Kragh skriver regelbundet för Svenska Dagbladets kultursida sedan 2013, främst så kallade understreckare. Han skriver även för Nationalencyklopedin.

Martin Kragh har skrivit böckerna Rysslands historia: Från Alexander II till Vladimir Putin (2014) och De ekonomiska idéerna historia (2012).

Kragh citeras återkommande i svenska medier i frågor om Ryssland, Östeuropa och säkerhetspolitik, som SVT Agenda, Studio Ett i Sveriges Radio P1, Dagens Nyheter och TT. Han har profilerats av UNT och tidskriften Fokus, samt av den finska YLE-journalisten Jessikka Aro i boken "Putinin Trollit". Internationellt har han citerats i exempelvis New York Times, The Economist, Financial Times, Hufvudstadsbladet och YLE.

Uppgifter om Kragh på Aftonbladets kultursida 2019

Efter att Martin Kragh i en akademisk artikel publicerad 2017 skrev att Aftonbladets kultursida sprider budskap om Ryssland och Ukraina som påminner om de som kommer från Kreml, har tidningens kulturchef, Åsa Linderborg, i tre artiklar publicerade 2019 anklagat honom för att arbeta för den brittiska säkerhetstjänsten, och för att utgöra en säkerhetsrisk. Linderborgs uppgifter hade sitt ursprung i ryska medier som RT, Sputnik och andra ryska regimlojala medier, och i Sverige hade de spridits av bland andra Internationalen och journalisten som kallar sig Egor Putilov, som av Säpo anklagats för att ha band till den ryska underrättelsetjänsten. Flera forskare och journalister, däribland Peter Pomerantsev, Kristian Gerner, Ulrika Knutson, Disa Håstad och Stig Fredriksson, menade att Aftonbladets kulturchef spred rysk desinformation, och att Aftonbladet genom sitt agerande allvarligt skadade svensk rysslandsforskning. Aftonbladet fick hård kritik från många journalister och jurister, däribland professor Mårten Schultz vid Stockholms universitet och Sveriges advokatsamfunds ordförande Anne Ramberg, som bland annat hävdade att tidningens artiklar om Kragh utgjorde förtal och att Aftonbladets agerande skadade tilltron till journalistik. Utrikespolitiska institutets direktör Christer Ahlström avfärdade Aftonbladets påståenden om Kragh som helt grundlösa. Svenska Dagbladet skrev senare hur Kragh sedan 2017 drabbats av cyberattacker, mordhot och trakasserier, delvis kopplade till Ryssland, och Säpo har kommenterat att de är medvetna om Kraghs fall. Aftonbladet har senare avpublicerat en av sina artiklar om Kragh, även om de i övrigt försvarat Linderborgs publiceringar.

Den 2 december 2019 klandrades Aftonbladet av Pressens Opinionsnämnd för att "ha brutit mot god publicistisk" sed med sina anklagelser mot Kragh. Enligt pressombudsmannens granskning var Aftonbladets belägg "obefintliga."

Noter

1. ^ ”Martin Kragh”. Martin Kragh. https://www.martinkragh.com/. Läst 19 maj 2019. 
2. ^ ”Martin Kragh, Programchef och seniorforskare | Utrikespolitiska institutet”. www.ui.se. https://www.ui.se/om-ui/personal/martin-kragh/. Läst 19 maj 2019. 
3. ^ ”Nya ledamöter i Svenska institutets insynsråd”. Svenska institutet. 6 december 2019. https://si.se/nya-ledamoter-i-svenska-institutets-insynsrad/. Läst 6 december 2019. 
4. ^ Kragh, Martin. ”Artiklar av Martin Kragh”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/av/martin-kragh. Läst 19 maj 2019. 
5. ^ ”Uppslagsverk, ordböcker och kunskapstjänster från NE | NE.se”. NE. https://www.ne.se/info/. Läst 23 maj 2019. 
6. ^ ”Rysslands historia”. Libris. https://libris.kb.se/bib/16016682. Läst 19 maj 2019. 
7. ^ ”De ekonomiska idéernas historia”. Libris. https://libris.kb.se/bib/12400631. Läst 19 maj 2019. 
8. ^ Hällström, John (7 juli 2019). ”Spionanklagade forskaren om mordhoten”. www.unt.se. https://www.unt.se/leva/spionanklagade-forskaren-om-mordhoten-5357454.aspx. Läst 7 juli 2019. 
9. ^ ”Bredenberg, Felicia, "Martin Kragh: Rysk trollfabrik för Sverige – knappast"”. Fokus. 16 november 2018. https://www.fokus.se/2018/11/martin-kragh-rysk-trollfabrik-for-sverige-knappast/. Läst 26 maj 2019. 
10. ^ ”Vi får inte vara blåögda”. Svenska Dagbladet. 27 november 2019. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/vi-far-inte-vara-blaogda. Läst 1 december 2019. 
11. ^ ”Russian disinformation distorts American and European democracy”. The Economist. 22 februari 2018. ISSN 0013-0613. https://www.economist.com/briefing/2018/02/22/russian-disinformation-distorts-american-and-european-democracy. Läst 26 maj 2019. 
12. ^ Sorensen, Martin Selsoe (2 mars 2017). ”Sweden Reinstates Conscription, With an Eye on Russia” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2017/03/02/world/europe/sweden-draft-conscription.html. Läst 26 maj 2019. 
13. ^ MacFarquhar, Neil (30 december 2016). ”How Russians Pay to Play in Other Countries” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2016/12/30/world/europe/czech-republic-russia-milos-zeman.html. Läst 26 maj 2019. 
14. ^ ”Milne, Richard, "Swedes told how to prepare for war as Russia fears grow"” (på en-GB). Financial Times. https://www.ft.com/content/2036e176-fad6-11e7-9b32-d7d59aace167. Läst 26 maj 2019. 
15. ^ Buchert, Peter. ”Historiskt beslut: Rysslands ortodoxa kyrka bryter med Konstantinopel”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/historiskt-beslut-rysslands-ortodoxa-kyrka-bryter-med-konstantinopel/. Läst 16 juni 2019. 
16. ^ ”Banden stärks mellan svenska högerextremister och Putins maskineri” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/06/19/banden-starks-mellan-svenska-hogerextremister-och-putins-maskineri. Läst 16 juni 2019. 
17. ^ Sveriges Radio. ”Putilov nekas ackreditering till riksdagen - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7205950. Läst 23 maj 2019. 
18. ^ ”Patrik Oksanen: "Cyberstölden, förtalskampanjen och kulturchefen som tappar fattningen"”. helahalsingland.se. 12 februari 2019. https://www.helahalsingland.se/artikel/ledare-centerpartistisk/oksanen-cyberstolden-fortalskampanjen-och-kulturchefen-som-tappar-fattningen. Läst 23 maj 2019. 
19. ^ ””Vi står bakom Kragh – ta ryska hotet på allvar””. Svenska Dagbladet. 14 februari 2019. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/vi-star-bakom-kragh--ta-ryska-hotet-pa-allvar. Läst 22 maj 2019. 
20. ^ Aftonbladets kampanj mot Martin Kragh är farlig - Expressen Publicerad 6 mars 2019
21. ^ ”PETER POMERANTSEV: Så lurar Kreml svenska medier att återge lögner”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/sa-lurar-kreml-svenska-medier-att-aterge-logner/. Läst 26 maj 2019. 
22. ^ Danielsen, Mikkel (14 mars 2019). ”Hård kritik mod svensk medie: Forsker anklaget for at være spion” (på da). Berlingske.dk. https://www.berlingske.dk/content/item/1352560. Läst 17 juni 2019. 
23. ^ ”KARIN OLSSON: Åsa Linderborgs lögner om Martin Kragh slår alla rekord”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/karin-olsson/linderborgs-logner-om-kragh-slar-alla-rekord/. Läst 7 juli 2019. 
24. ^ Schultz, Mårten (15 maj 2019). ”Aftonbladets text typexempel på förtal”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/aftonbladets-text-typexempel-pa-fortal. Läst 22 maj 2019. 
25. ^ Ramberg, Anne (19 mars 2019). ”Värdighet och det publicistiska ansvaret”. Anne Rambergs blogg. https://annerambergs.wordpress.com/2019/03/19/vardighet-och-det-publicistiska-ansvaret/. Läst 17 juni 2019. 
26. ^ ”Advokatsamfundet - Värdighet och det publicistiska ansvaret”. www.advokatsamfundet.se. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191006120154/https://www.advokatsamfundet.se/Advokatsamfundet/anne-rambergs-blogg/2019/vardighet-och-det-publicistiska-ansvaret/. Läst 6 oktober 2019. 
27. ^ Olof Kleberg. ”Åsa Linderborg bryter mot journalistiska grundprinciper”. Västerbottenkuriren. https://www.vk.se/2019-03-21/asa-linderborg-bryter-mot-journalistiska-grundprinciper. Läst 16 juni 2019. 
28. ^ Bryce, Astrid (16 mars 2019). ”Om pressetiken efter fällningen av Aftonbladet, Säpos hotrapport...”. Kvartal. https://kvartal.se/artiklar/om-pressetiken-efter-fallningen-av-aftonbladet-sapos-hotrapport-och-vittnesmalet-om-ett-sverige-dar-skyddsnatet-sviker/. Läst 17 juni 2019. 
29. ^ ”Ulrika Knutson: ”Risk att ledarjournalistiken utarmas””. SVT Nyheter. 19 mars 2019. https://www.svt.se/kultur/ulrika-knutson-risk-att-ledarjournalistiken-utarmas. Läst 18 juni 2019. 
30. ^ ”Angående uppgifter om Martin Kragh i Aftonbladet | Utrikespolitiska institutet”. www.ui.se. https://www.ui.se/aktuellt/2019/angaende-uppgifter-om-martin-kragh-i-aftonbladet/. Läst 17 juni 2019. 
31. ^ Ståhle, Mathias (30 mars 2019). ””Varje gång Aftonbladet skrev vaknade trollen””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/varje-gang-aftonbladet-skrev-vaknade-trollen. Läst 22 maj 2019. 
32. ^ ”Aftonbladet avpublicerar en av de kritiska artiklarna om Martin Kragh”. SVT Nyheter. 14 mars 2019. https://www.svt.se/kultur/aftonbladet-plockar-ner-felaktig-artikel-om-martin-kragh. Läst 23 maj 2019. 
33. ^ ”Aftonbladet klandras av Pressens Opinionsnämnd | Medieombudsmannen”. https://medieombudsmannen.se/fallningar/aftonbladet-klandras-av-pressens-opinionsnamnd-2/. Läst 5 februari 2020. 

• Martin Kraghs webbplats
• Martin Kragh i Google Scholar