Laurentz Caton
Quick Facts
Biography
Johan Laurentz Caton (Cathon), född 5 december 1753 i Stockholm, död troligen 9 juni 1808, var en svensk tecknare, grafiker och silhuettklippare.
Han var son till löjtnanten Holger Caton och Kristina Malmenia. Caton intogs 1760 på Stockholms barnhus och fick sin första undervisning i teckning vid dess ritskola. Han skrevs in som elev vid Per Flodings gravyrskola 1767 där han fick Johan Snack och Johan Rodin som studiekamrater. Beställningarna började avta för Floding 1775 och han anhöll hos akademien att Snack och Caton skulle tillåtas att bli uppmuntrade och få ersättning i proportion till deras arbetsresultat. En tvist ledde till att Floding inte betalade något till Caton och att han stod då utan levebröd. Caton försökte då lära sig till urmakare men kom inte längre än till gesällen. Han återgick därefter till kopparstickarverksamheten men hans ekonomiska ställning försämrades hela tiden. I en odaterad inlaga till Konstakademien från artillerisoldaten Lars Lycke, hävdar han att han hyser medlidande med artisten Caton. Han drabbades slutligen av vansinne och levde på fribröd från Danviken från 1795. Cortons konstnärliga verksamhet sker huvudsakligen på 1770- och 1780-talen då han utförde en rad porträttbilder och en del silhuetter. Bland hans övriga arbeten märks ex libris för Carl Fredrik Ehrensvärd och Gesällbrev för Sockerbagarsocieteten. Caton är representerad med ett porträtt av brodern Daniel Eliesev Caton vid Kungliga biblioteket, en landskapsbild från Ingmarshov vid Nordiska museet, samt i Nationalmuseums gravyrsamling, Uppsala universitetsbibliotek och Västerås stifts och läroverksbibliotek.
Tryckta källor
- Svenskt konstnärslexikon del I sid 292-293, Allhems Förlag, Malmö.
- Svenska konstnärer, Biografisk handbok, Väbo förlag, 1987, sid 94, ISBN 91-87504-00-6