Johannes Rohtlieb

Johannes Rohtlieb, född i Hamburg den 17 december 1807, död i Stockholm den 12 april 1881, var en i Sverige verksam präst. Föräldrar: skolläraren Bernhard Conrad Rohtlieb och Anna Elisabet Steiner. Gift med Charlotte Döhn. Far till Molly Rohtlieb.

Rohtlieb anställdes av Tyska S:ta Gertruds församling som predikant för den holländska församlingen och valdes till kyrkoherde för hela Tyska församlingen 1838. Han tjänstgjorde fram till 1876, vilket är den längsta ämbetsperioden i församlingens historia. Rohtlieb var en tämligen framstående teolog i såväl Tyskland som Sverige. Han studerade i Hamburg, Halle och Greifswald. När han vid 26 års ålder prästvigdes hade han redan utmärkt sig som en framstående student. En av de mer nydanande tankar som han hade, och genomförde i Stockholm, var att hålla informella bibelsamtal. Syftet var att församlingsmedlemmarna skulle få möjligheten att resonera kring Bibelns texter under mer otvungna former.

Rohtlieb var en självskriven del av Stockholms societet och nära knuten till hovets kretsar, vilket fick till följd att ett flertal svenskar anslöt sig till tyska församlingen. En anledning till hans framgångar var hans öppenhjärtighet och fromhet men vid sidan om detta bidrog även hans engagemang i frimurarorden. Under 1800-talet var frimurarorden en social maktfaktor i Sverige, och i synnerhet Stockholm. Förutom att kungahusets manliga medlemmar tillhörde Orden, var också ett stort antal biskopar, präster och statstjänstemän frimurare. Rohtlieb inträdde i Orden redan 1838 och 1861 utnämndes han till riddare av Carl XIII:s orden.

1857 kallades han till predikoprovs avläggande för återbesättande av den då lediga pastor primariusbefattningen vid Storkyrkan, en kallelse han inte mottog. I oktober 1869 utnämndes han till teologie doktor av universitetet i Giessen. Vid 1870-talets början fick Rohtlieb ett slaganfall som påverkade hans talförmåga vilket kraftigt begränsade hans möjligheter att tjänstgöra. Pastorstjänsten utlystes 1875. Rohtliebs efterträdare blev Rudolf Kittan (född 1839) från Neukirchen.

Förutom en mängd strödda predikningar, griftetal, minnesord, tal, missionsböner, årsberättelser, uppsatser, recensioner med mera har Rohtlieb utgivit Samling af tyska fabler, parabler och legender med anmärkningar och ordbok (1838); Predikningar öfver evangelierna på årets sön- och högtidsdagar (3 band, 1859–60), översatt från svenskan till tyskan "Wallins predikningar och högtidstal", Björnstjernas arbete '"Om det brittiska riket i Ostindien", samma författares "Hinduernas teogoni, filosofi och kosmogoni", samt översatt och bearbetat "Hjorts Tyska grammatik", "Öhrlanders Skrif- och Läsöfningar i tyska språket" med mera.

• Anjou, Anton Frans Karl. Carl XIII:s orden. Eksjö, 1900.
• Kittan, Rudolph Alexander. Gedächtnissrede für D:r Johannes Rohtlieb 18 april 1881. Stockholm, 1881.
• Tyska S:ta Gertruds församlings arkiv, Stockholms stadsarkiv.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Rohtlieb, Johannes  Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.