Johannes Ek

Johannes Ek (förnamnet latinsk form, även namnformerna Jöns eller Hans förekommer, efternamnet även stavat Eck, Eek, Eeck, Ekan, Ekin eller Echius), född 1469, död efter 1537, var en svensk präst, kanik och doktor.

Johannes Ek studerade som klerk och prebendat vid Uppsala universitet 1491-1494 och promoverades 1492 till decretorum doctor där. 1494 kkalar han sig präst i Uppsala stift och fick samma år sockenkyrkan Bodum med annex i Börglums stift på Jylland på inkomst. 1495 erhöll han rätt att ge sju års avlat och de som kom då han för första gången sjöng mässan i Uppsala domkyrka. Han var 1499 kanik i Växjö då han anhöll om domprostbefattningen i Uppsala. 1504-1506 omtalas han i domkyrkans räkenskaper som prebendat där. 1512 kallar han sig vicarius i Skatzsta på Shetlandsöarna och Jakob IV av Skottlands kaplan. 1516 och 1537 sägs han vara kanik i Uppsala.

• Johannes Ek i Svenskt Biografiskt Lexikon