Irma Nordvang

Irma Ingeborg Nordvang, född Lundin 27 maj 1905 i Stockholm, död där 31 mars 1977, var en svensk författare och översättare. Hon översatte från tyska och (i mindre omfattning) från norska och engelska. Medan Nordvangs kristet färgade poesi har fallit i glömska, läses och återutges ännu några av hennes översättningar, inte minst Robert Musils Mannen utan egenskaper.

• 1932 – Med sträckta händer, dikter (Bonniers)
• 1949 – Det gråter i gryningen, dikter (Bonniers)

• 1934 – Ernst Wiechert: Färjkarlen (Die Magd des Jürgen Doskocil) (Wahlström & Widstrand)
• 1934 – Från George till Kästner: modern tysk lyrik (i svensk tolkning av Bertil Malmberg, Johannes Edfelt, Irma Nordvang) (Bonniers)
• 1952 – Ludwig van Beethoven: Brev: ett urval (Bonniers)
• 1954 – Gottfried Keller: De tre rättfärdiga kammakarna & De sju ståndaktiga (Die drei gerechten Kammacher och Das Fähnlein der sieben Aufrechten) (Tiden)
• 1958 – Joseph Roth: Nikolaus Tarabas, en gäst på denna jord (Nikolaus Tarabas, ein Gast auf dieser Erde) (Tiden)
• 1966 – Vidyāpati: Kärlekssånger från Indien (tolkade [från engelska] av Irma Nordvang) (Bonniers)

• 1965 – Sveriges Författarfonds premium till personer för belöning av litterär förtjänst
• 1970 – De Nios översättarpris
• 1974 – Sveriges Författarfonds premium till personer för belöning av litterär förtjänst

• "Irma Nordvang, 1905–1977", av Lars Kleberg i Svenskt översättarlexikon. Läst 7 april 2014
• Nationalencyklopedin. Bd 14 (1994), s. 239