Hybelejen

Carl Jakob Heublein, kallad Hybelejen, född i Karlstad den 30 januari 1743, död 1808, var en legendarisk Karlstadprofil och uppfinnare. Han var ett mekaniskt geni och kunde enligt sägnerna konstruera det mesta, dock aldrig mer än en gång. Bland Hybelejens många uppfinningar fanns en bil, driven enligt urfjädersprincipen. Han konstruerade även en mekanisk släde, en dåtidens robot. Denna råkade han köra ned i Klarälven så den försvann.

Andra experiment Hybelejen gjorde var flygturer och han provade flyghopp från sin kvarn . Hybelejen ägde förutom kvarnen också hus i Karlstad. Han köpte även Vidön och egendomen Djupsundet på Hammarön. Vid Klarälven där idag Selma Lagerlöf-statyn finns, strax ovanför Västra bron, låg Hybelejens kvarn. Det var en imponerande byggnad; på ett 13 meter högt stenmagasin reste sig ett 14 meter högt vändhus med stora kvarnvingar. Kvarnens överbyggnad raserades på 1820-talet, och resterande del revs 1892 .

Selma Lagerlöf har skrivit om Hybelejen under namnet Kevenhüller i Gösta Berlings saga . Under en morgonpromenad på Karlstads torg möter han ett skogsrå; "Lambergsfrua". Hon hade missat att skyla sin svans men i stället för att bli förskräckt eller hånfull påpekade Kevenhüller artigt: "Behagar icke Ers nåd draga upp släpet?" Lambergsfrua uppskattade hans taktfullhet och gav honom en gengåva; "Hädanefter skall du med dina två händer kunna utföra vilka konstverk du vill, men blott ett av varje slag. Det är efter detta möte som Hybelejen/Kevenhüller blir en genialisk, men otursförföljd, uppfinnare.

Hybelejens namn lever kvar bl a genom gatunamnet Hybelejvägen i Hammarö, Hybelejenrummet på Stadshotellet, Rotary-klubben "Karlstad-Hybelejen", Förskolan "Hybelejen" och bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag.

Fadern var en inflyttad tobaksspinnare från Tyskland. Hybelejen förblev ogift i hela sitt liv.

En tobaksspinnare spann tobaksbladen till långa flätor som sedan skars av i lämpliga bitar till tuggtobak.

Hybelejen. C Jac. Heublein i saga och verkligheten, Carl Hasselgren. Utgiven 1946.

1. ^ [ ] ”Människor och sägner”. Värmlands museum. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100819073900/http://www.varmlandsmuseum.se/1/1.0.1.0/192/1/. Läst 4 september 2011. 
2. ^ ”Kevenhüller (Gösta Berlings saga)”. Projekt Runeberg. http://runeberg.org/berling/k33.html. Läst 4 september 2011. 
3. ^ ”Stadshotellet öppnar för nya...”. NWT 2008-08-27. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418083041/http://www.nwt.se/mera/xtra/article62672.ece?. Läst 4 september 2011.