Hjalmar Johansson

Den gamla yllefabriken, Wästergötlands Yllefabrik AB, som numera är nedlagd, ligger vid ån Tidan i tätorten Tidan i Skövde kommun i Västergötland.

Hjalmar Johansson växte upp i en stor familj och de var åtta barn i syskonskaran. Han började år 1893 som springpojke vid Klässbols yllefabrik som nioåring. Han fick hjälpa till med familjens försörjning. Han gick längs Kvarnvägen från Nystuga över fältet ner till älven. I byn Klässbol bedrevs ullspinneriet i Klässbols yllefabrik fram till 1927 då det flyttade till Karlstad.

Hjalmar Johansson fick senare anställning vid det wennerstrandska Stafnäs Ullspinneri & Väfveri AB. Stafnäs Ullspinneri hade uppförts ett stycke ovanför Spinnerihålan, som var ett kvarnfall vid Klässbolsälven. Klässbol var tätorten i Stavnäs församling och Stavnäs låg vid södra ändan av Glafsfjorden i Arvika kommun i västra Värmland. Det var färgaren och fabrikören Magnus Wennerstrand som var verksam där 1887-1888 och han hade redan på 1860-talet ett färgeri där älven rinner nedåt. Det var med honom som en ny epok av industriell expansion startade. Yllefabriken låg en bit ifrån Klässbolsälvens utlopp, halvvägs mellan gärdena kring Sörtjärnet och utskeppningshamnen vid fjorden. Det var där i bruset från Klässbolsälven som Hjalmar Johanssons intresse för tråd och tyg och vävning väcktes. I yllefabriken skapades således hans intresse för vävning och med åren växte också intresset.

Några år senare, 1905, fick han anställning på Arvika Ullspinneri och Väfveri AB i Arvika i Värmland såsom vävlagare, som han hade avancerat till. Han blev då väveriets allt-i-allo, som drog på varp och var en hjälpreda för vävare, reparerade och underhöll vävstolarna. Ett talspråk säger att "om vävlagaren sitter, då fungerar väveriet".

Hjalmar Johansson gifte sig vid 24 års ålder den 29 augusti 1908 med Augusta Johansson från Gansbyn vid sjön Värmeln. Hon var född 1882 i Värmskog i Värmskogs socken, hennes far var okänd och hennes mor, Maria Charlotta Jonasdotter, var född 30 januari 1858 i Gansbyn som dotter till bakstusittaren Jonas Jonsson. Senare anställdes Hjalmar Johansson som vävlagare i Tidstrands yllefabrik i Sågmyra i Falu kommun i Dalarna och familjen lämnade då hembygden i Värmland och flyttade till Sågmyra i Dalarna. Samma år föddes familjen första barn, dottern Viola. I Sågmyra i Bjursås församling föddes sonen Vitalis 1910 och dottern Vivi 1913. Vid Tidstrands yllefabrik, som hade grundats 1896 av Axel Ludvig Tidstrand, tillverkades filtar, plädar, tyger, garner med mera. Från början kallades fabriken för Falu Yllefabrik. Tidstrands yllefabrik var Sveriges förnämsta ullspinneri och ylleväveri och fabriken hade på 1940-talet så många som 800 anställda.

Efter dessa anställningar flyttade han till Borås för att där utbilda sig i vävning vid Borås Tekniska vävskola. Idag är Textilhögskolan en del av Högskolan i Borås. 1912 hade vävskolan och tekniska elementarskolan omvandlats till en fullständig fackskola för textilindustrin. Vävskolan i Borås var inriktad på industrins behov av skickliga vävingenjörer. Undervisningen gällde såväl handvävning som maskinvävning och gav ingående kunskaper om alla typer av maskinvävstolar. Tekniska Väfskolan hade grundats 1866 av den legendariske och skicklige vävmästaren Fritz Krebs, som ledde skolan från starten 1866 till 1890. Fritz Krebs efterträddes av sin son Arthur Krebs, som var skolans föreståndare och huvudlärare i flera decennier fram till 1932. Tekniska Väfskolan, som kom igång 1866, blev snart en del av de övriga tekniska utbildningarna vid Tekniska Elementar, och utvecklades under 1900-talet till Textilinstitutet. Vävskolan i Borås var en aftonskola och Hjalmar Johansson kunde dagtid skaffa sig yrkeserfarenheter och inkomster vid AB Borås Jacquardväfveri (B.J.V.). Vid Borås Jacquardväfveri, som grundades 1913, tillverkades möbeltyger, draperityger och frottévävnader. På 1940-talet hade företaget ett 40-tal anställda. Under tiden han utbildade sig vid Borås Tekniska vävskola på dagtid fick han sin yrkeserfarenhet vid Borås Jacquardväveri på kvällstid och senare fick han yrkeserfarenhet på Wästergötlands Yllefabrik AB i Tidan i Skövde kommun i Västergötland.

På grund av generationsskifte behövde Stafnäs Ullspinneri & Väveri AB i Klässbol hjälp och år 1918, då Hjalmar Johansson var 34 år gammal, fick han en förfrågan om att återvända till Klässbol. Då flyttade Hjalmar Johansson med sin hustru Augusta och sina åtta barn tillbaka till sin hembygd. Johansson började som vävmästare på ullspinneriet. Hemma i köket började Johansson att väva linnelakan och handdukar på en handvävstol, han vävde till vänner och bekanta. Linet kom från bönderna i trakten, och snart såg han att ullspinneriet inte gick att rädda.

I Stavnäs socken i Värmland ligger tätorten Klässbol och orten Stömne samt sockenkyrkan Stavnäs kyrka. I byarna Stömne och Sölje hade järnbruk börjat bedrivas under 1600-talet. Under 10 år, mellan åren 1893 och 1903, fanns i Sölje också ett glasbruk, om detta påminner ett glasmuseum i Sölje bygdegård. I byn Klässbol bedrevs ullspinneri till 1927 då det flyttade till Karlstad, och linspinneri vid det som senare blev Klässbols linneväveri.

Traktens husmödrar försåg Hjalmar Johansson med lingarn. Som tråd är lingarn i ofärgat skick alltid brukaktig, men bleknar med tidens gång och då man tvättar det till ljust beige. Bara vid första tvätten krymper linet. Bilden visar lingarner i olika blekningsgrad.

Exempel på en vadmalsstamp, som användes för att valka ylletyger. Vadmalet är ett vävt tyg av ylle behandlat i en vadmalsstamp där tyget valkas ihop av vatten och rörelse. Det ger ett tätt, varmt och vattenavstötande tyg som är slitstarkare än ylletyg utan mekanisk bearbetning. Vadmal, liksom kläde, vävs av kardullgarn.Tyget veks ihop likt ett dragspel och lades i trätråg med varmt vatten, för behandling med stockar som sattes i rörelse med hjälp av vattenkraft. Tråget var rundat nertill så att tyget ständigt förflyttades och hela tygbunten blev jämnt bearbetad. Bilden visar en vadmalsstamp i kulturreservatet Kvarna.

År 1920 ställde Hjalmar Johansson upp en första vävstol i köket i Nystuga, som ligger ovanför Sörtjärnet, en insjö i Klässbol i Stavnäs socken i Värmland. Sedan 1600-talet har det legat småindustrier av allehanda slag, såsom kvarnar, snickerier, smedjor, vadmalsstampar och väverier, här nära älven i Klässbol. Hjalmar Johanssons kundkrets växte med tiden och sin första mekaniska vävstol, en enkel trävävstol, köpte han 1921. Traktens husmödrar försåg honom med lingarn och han började då att väva några traditionella så kallade drällmönster med lingarn. Efter arbetsdagen på Stavnäs Yllefabrik vävde han lakan och enklare dukmönster. Vävtekniken med drällmönster är vanligt i stora dukar och tekniken ger ett karakteristiskt rutmönster. Han vävde mönstrade dukar, men även lakan, örngott och handdukar. Han påbörjade sju olika mönster för sin vävning.

År 1924 köpte Johansson ett soldattorp, som låg omkring 400 meter från bostaden i Nystuga och dit flyttade han sin verksamhet. Johansson investerade i ytterligare två vävstolar. Han köpte snart en större vävstol i järn, som stod i vardagsrummet och en efterlängtad jacquardvävstol, som var så hög att ett hål måste sågas i taket till sovrummet för att den skulle få plats. Vävstolen var i bruk både dag och natt och barnen som sov däruppe hörde varje kväll rassel och dunk från jacquardvävstolen. Därefter investerade han i ytterligare två vävstolar och som ovan nämnts påbörjade han sju olika mönster för sin vävning, några av dem var de välkända mönstren Schackrutan, Stafnäsrutan, Citron, Vinrankan och Fiskmåsen.

Hjalmar Johansson skapade tidlösa mönster.

• Mönstret Schackkrutan tillhörde de mönster som man i gamla tider kunde väva i en enkel handvävstol.
• Mönstret Stavnäsrutan fick sitt namn av Stavnäs församling i Värmland dit Klässbol tillhörde och där Hjalmar Johansson var född. Mönstret är så genuint värmländskt det kan bli.
• Mönstret Citron är ett av Klässbols Linneväveris allra första mönster. Fortfarande har det fabrikationsnummer 1 och är än idag en av Klässbols klassiker efter närmare hundra års trogen tjänst. Det vävs i ett flertal olika färger.
• Mönstret Vinrankan, som Hjalmar Johansson vävde redan på 1920-talet, tillhör också Klässbols Linneväveris tidlösa klassiker. Det mönstret förekom redan i en lärobok i hemvävning från mitten av 1800-talet, så det är mycket äldre än från 1920-talet.
• Mönstret Fiskmåsen, som Hjalmar Johansson designade, skapar en känsla av svensk sommar.

År 1928 avled Hjalmar Johansson hastigt och oförmodat, då han var endast 44 år gammal, och efterlämnade hustrun Augusta och åtta barn. Augusta och sonen Vitalis beslutade att fortsätta vävandet. Då tog sonen Vitalis, som då var 17 år, över ansvaret för vävningen och dottern Viola tog hand om räkenskaperna. Hustrun Augusta tog hand om försäljningen och de övriga barnen fick hjälpa till när de blev äldre. Familjen beslutade att driva väveriet vidare genom att man hittade en livförsäkring som Hjalmar Johansson tecknat utan hustruns vetskap. Genom försäkringen, som var värd 4000 kronor, kunde familjen fortsätta verksamheten som Hjalmar Johansson byggt upp och kom med tiden att bli grunden till ett internationellt företag. Trots många motgångar och hårda tider fortsatte de att driva väveriet och förde därmed traditionen vidare. Sonen Vitalis fortsatte att väva de närmaste årtiondena med avbrott för andra världskriget, då Försvarsmakten i Sverige lade beslag på linet.

Sonen Vitalis Johansson vävde i de mönster han ärvde efter fadern, dessa mönster var Schackrutan, Stafnäsrutan, Citron, Vinrankan, Fiskmåsen och några mönster till. Produkterna som vävs idag är bordsdukar, servetter, löpare, handdukar, möbeltyger, gardiner och mycket mera. Han förde företaget vidare med sin starka tro på naturmaterialet lin. För efterkommande generationer gav Vitalis "levebröd och meningen med livet".

Från Vitalis Johansson överläts väveriet 1975 till hans söner Sven-Olof, Torbjörn och Dick. De tre sönerna, som blev ägare i tredje generationen, övertog företaget och de har senare fått motta hedersamma uppdrag från både ambassader och kungahus och därmed gjort Klässbols Linneväveri internationellt känt. Tre av Vitalis’ söner var alla vävare sedan 14-årsåldern. Senare finns i ägarskaran även brodern Urban. Sven-Olofs son Stefan och Torbjörns dotter Cenita tillkom senare i ägarskaran i den fjärde generationen. Andreas Johansson, som också tillhör fjärde generationen har övertagit ansvaret som VD. Ledstjärnan för företaget Klässbols Linneväveri är kvalitet och vävmönstren är en kulturskatt som de har fått i arv och förvaltar med största respekt. De tidlösa vävmönster som Hjalmar Johansson skapade lever vidare.

• Sven Smedberg, Klässbols Linneväveri – att väva sin historia, 2010. ISBN 978-9197-825-252.
• Företagskällan, Lektionsmaterial, En saga av realilteter, Klässbol. Företagskällan berättar näringslivets historia. 2016-09-20.
• Sven Smedberg, Klässbols Linneväveri – att väva sin historia, Heidruns Förlag. Hjalmar och Augusta Johansson.
• Klässbols katalog.
• Klässbols katalog, sidan 38.