Quick Facts
VirgoBiography
Henrik Anders Löfvenskiöld (ursprungligen Löfgren), född den 5 september 1699 på Eggeby i Östergötland, död den 25 maj 1765 i Karlskrona, var en svensk ämbetsman och latinsk skald.
Löfgren ingick 1719 i Krigsexpeditionen samt 1720 vid Utrikesexpeditionen. Han följde 1721 med envoyén, sedermera riksrådet Cedercreutz som sekreterare till Ryssland, blev 1725 pagehovmästare, 1736 assessor i Kammarrevisionen, i vilken befattning han 1743 adlades under namnet Löfvenskiöld. År 1747 utnämndes han till amiralitetskammarråd.
Löfvenskiöld ansågs som en framstående ämbetsman. Sin främsta berömmelse ägde han dock som skald på latin och även på modersmålet. Hans tillfällighetsverser finns tryckta dels särskilt, dels i Salvius Lärda tidningar. De största bland hans latinska poem är Sueogothia exultans circa coronationem (1751) samt Ad magnum ducatum Finlandiæ (1752).
Källor
- Löfwenskiöld, 1. Henrik Anders i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Noter
- ^ Löfvenskiöld, 1, Henrik Anders i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)