Gustav Wilhelmsson Widmark

Gustav Wilhelmsson Widmark, född 16 december 1885 i Helsingborg, död 26 april 1967 i Nyhamnsläge, var en svensk arkitekt, som till största delen var verksam i Helsingborg.

Widmark var son till Wilhelm Widmark, ingenjör och disponent för Ruuthska bruket. Hans yngre bror Erik Widmark blev professor i medicinsk kemi vid Lunds universitet. Sin arkitektutbildning fick han på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Tekniska högskolan i Zürich, samt arkitektskolor i London och Köpenhamn. År 1919 öppnade Widmark kontor i Helsingborg och fick genast flera uppdrag, mestadels bestående av klassicistiska bostadshus. Hans tidiga arkitektur domineras av sparsamma och enkla fasader, ofta i brunt helsingborgstegel och med en viss nationalromantisk anda, till exempel i Raus skoldaghem, ritat 1915. Ett av de mest prestigefyllda projekten under hans tidiga karriär var uppdraget att rita disponent Henry Dunkers villa, Villa Hevea, på Tågaborg. Byggnaden har ett till synes enkelt uttryck, men är utförd i dyrbara material som tak av koppar och detaljer i sandsten.

På 20-talets senare hälft skiftade arkitekturidealen fokus från klassicismen till den från kontinenten importerade funktionalismen och Widmark anammade snart den nya stilen. Den kraftiga förändring som skedde i arkitekturen syns tydligast i HD-huset på Drottninggatan, från 1929, som är en elegant modernistisk byggnad med vitputsade fasader och fönsterband runt hela byggnaden. Numera har dock intrycket förändrats i och med att fönsterbanden ersatts med väsentligt mindre fönster och de övriga utrymmet i fönsternischerna fyllts ut med plåt. Byggnaden ska ses i lyset av att så sent som 1928 hade hans Hotell Vega (numera Viking) i typisk 20-talsklassicism stått färdigt, liksom det nästan sakrala Soldathemmet på Berga från 1927. Widmark fortsatte på den insatta vägen och ritade bland annat EPA-huset – numera Nordeabanken – vid konsul Olssons plats i en funktionalism mer anpassad för den äldre bebyggelsen i centrala Helsingborg. Mer renodlade funkishus var Tempohuset (1932) på Söder och Norrbrohuset (1939) på Stattena. Det senare är numera renoverat till oigenkännlighet. Han var en av dem som förkastade 1800-talets ornamentrika arkitektur, vilket ses bäst med citatet att den sortens arkitektur var:

Widmark var mycket intresserad av Helsingborgsbygdens historia och låg bakom flera restaureringar av stadens äldre byggnader, främst Jacob Hansens hus, men även Gamlegård och Henckelska gården. År 1953 ritade han en ny sakristia åt Mariakyrkan, med den på 1800-talet rivna som förebild. Hans forskning om Mariakyrkan finns bevarad i boken Hällar och hävder. En studie i Sankta Maria kyrkas gravminnen, som kom ut 1970. Han var en mycket aktiv person som satt som ledamot av både stadsfullmäktige, byggnadsnämnden, stadsplanekommittén och estetiska nämnden, samt var verksam inom kyrkan. Han var även initiativtagare och primus motor i föreningen Gillet Gamla Helsingborg.

Samtliga byggnader är uppförda i Helsingborg.

• Raus skoldaghem, Raus 1915
• Villa Hevea, Tågaborg 1922
• Henckelska gården (restaurering), Centrum 1923
• Österhemmet, Olympia 1925
• Berga soldathem, Berga 1927
• Hotell Vega / Viking / V Tycho Brahe Platsen 1928
• Jacob Hansens hus (restaurering), Centrum 1929
• HD-huset, Centrum 1930
• EPA-huset, Centrum 1931
• Tempohuset, Söder 1932
• Bostadshus, kvarteret Amerika norra 41, Söder 1935
• Tullkammaren, Norra hamnen 1937
• Norrbrohuset, Stattena 1939
• Sakristia till Sankta Maria kyrka, Centrum 1953

• 1958 – Gamla Helsingborg i bild
• 1964 – S:ta Maria kyrkas tidstavla
• 1970 – Hällar och hävder : en studie av S:ta Maria kyrkas gravminnen i sten och deras samband med tiden

• Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: Helsingborgs stad, ISBN 91-631-6844-8
• Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad (2005). Arkitekturguide för Helsingborg. Helsingborg: Helsingborgs stad. ISBN 91-975719-0-3