Arvid Wester

Arvid Mauritz Wester, född den 10 juni 1856 i Karlskoga socken, Örebro län, död den 11 juli 1914 i Stockholm, var en svensk militär, avlägsen släkting till Arvid Wester (1861–1910).

Wester blev 1878 underlöjtnant i Närkes regemente och löjtnant där 1885. År 1905 utnämndes han till major vid Livregementets grenadjärer, varifrån han 1907 förflyttades till Gotlands infanteriregemente. Han erhöll avsked 1912.

Tjänstgöring i Belgiska Kongo

Han anställdes i oktober 1883 jämte ett tiotal andra svenska officerare av kung Leopold II av Belgien för att medverka vid Kongostatens grundläggning. Under denna anställning gjorde han sig särskilt bemärkt genom det förtjänstfulla sätt, varpå han i augusti1884-februari 1886 bestred den ansvarsfulla posten som chef för Stanley Falls, den från Atlantiska havets kust mest avlägsna och viktigaste av associationens utefter Kongofloden anlagda stationer. Genom sitt om stort personligt mod vittnande fasta uppträdande - oaktat hans hela truppstyrka utgjordes av endast ett tjugotal hausamän - och sitt på samma gång hovsamma sätt mot infödingarna, med vilka han till en början måste utkämpa allvarliga strider, lyckades han efter hand vinna deras respektfulla aktning och förtroende. Så blev även fallet med de alltmera påträngande, mot de förra fientligt sinnade araberna, vilkas hövding, den mäktige Tippu Tip, ville förmå Wester att till sig överlämna stationen. Med Tippu Tip slöt han till och med ett vänskapsförbund, som blev av stor betydelse såväl för stationens vidmakthållande under den tid Wester var dess chef, som för löjtnant Edde Gleerups (Westers närmaste man) resa tvärs genom Afrika. Sedan Wester blivit avlöst som stationschef av en engelsk kolonialofficer, anföll araberna (i september 1886) stationen, som fullständigt förstördes.

• Wester, 2. Arvid Maurits i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)