Quick Facts
Biography
Arthur Magnusson, född 1902, död 1975 var en svensk översättare, poet, författare och journalist. Han kallade sig själv skriftställare. Hans livsöde berättas i boken "Skriftställaren. Att inte kunna vara den man är" av Magnus Ottelid.
Magnusson blev tidigt kommunist och följde den Komintern-anslutna falangen vid splittringarna i det svenska kommunistpartiet under 1920-talet.
I sina dikter försvarar han kommunismen och Sovjetunionen och flera av dem blev tonsatta av Knutna Nävar flera decennier senare.
Carl Olof Arthur Magnusson föddes 1902 i den lilla byn Ytterån utanför Östersund. Hans mor Lovisa (f. Hultgren) var småskollärarinna från Ångermanland och pappan Magnus Olsson sågverksarbetare, ursprungligen värmländsk rallare. Arthur, som pojken kallades, var redan som barn mycket vetgirig och han kom under sitt liv att mer eller mindre på egen hand lära sig åtminstone sju språk och livnärde sig till stor del som översättare, framför allt från tyska och ryska. Listan på publicerade verk sammanställda från Libris visar en stor bredd, från poesi över noveller och romaner till naturvetenskapliga fackböcker, men den ger knappast en rättvisande bild av hans översättargärning. Betydligt mer har kommit från hans arbetsrum i Ytterån i form av dikter, noveller och följetongsromaner. Men översättningar i den kommunistiska pressen hamnar inte i Libris.
Han var organiserad nykterist och sovjetvänlig kommunist hela sitt liv.
Efter att ha lämnat Ytterån under några år i sin ungdom och bland annat varit frilansjournalist i kommunistpressen återvände han 1928 och efter ytterligare några flyttar förblev han födelsebyn trogen fram till sin död 1975.
Arthur ansvarade för och utvecklade nykterhetslogens bibliotek i Ytterån som under hans hand växte från cirka 500 volymer till närmare 6000. Arthur var en betydelsefull kulturbärare och folkbildare i sitt fridsamma, envisa och djupt engagerade sätt att vårda litteraturen och sprida läsandet i sin omgivning. Han ledde också tidvis många studiecirklar i olika språk både i Ytterån och andra orter i Jämtland.
CAM, en signatur som han ibland undertecknade sina litterära alster med, skrev många små moraliteter framför allt under 1920- och 30-talen, publicerade i den kommunistiska pressen. Det blev också en följetongsroman i Ny Dag 1931, en diktsamling på eget förlag 1934 (”Röda Gnistor”), men också mängder av kupletter och texter till den lokala revyn i Ytterån där bland andra hans far uppträdde som sångare.
Han var ensamstående och hade inga barn.
Logen Bifrost gav 2001 ut en minnesskrift om honom med namnet ”Armeniens sol över Ytterån - en vandring i Arthur Magnussons fotspår”. Titeln syftade på att Arthur, med all säkerhet som förste svensk, direktöversatte armeniska dikter.
Att Arthur var en språklig begåvning står utom allt tvivel. Denna kombinerades med en oerhörd envishet och arbetsmoral. På så vis kunde han således mest på egen hand lära sig en mängd språk. Att han som förste svensk på 1950-talet kunde direktöversätta från ett så ovanligt språk som armeniska, är inget mer än en beundransvärd bragd.
Arthur var redaktör för antologin ”Dikter: utan krage” utgiven av Arbetarkultur 1946. Han hade flera egna dikter med i boken.
Följetongsromanen ”Gudarnas klor”, med tydlig självbiografisk anknytning, publicerades i Ny Dag 1931.
Under åren 1938 -1952 (med uppehåll under världskriget) var han också ledamot i Rödöns kommunfullmäktige som representant för Sveriges Kommunistiska Parti.
Bibliografi (LIBRIS)
Magnusson, A. (1927). Sovjet-unionen 10 år!: prolog. Stockholm:
Magnusson, A. (1934). Röda gnistor: dikter. Samling 1. Ytterån: Elbe.
Magnusson, A. (1946). Utan krage: dikter. Stockholm: Arbetarkultur.
- Översättningar
Komplett från LIBRIS:
1.Hodann, M. & Magnusson, A. (1934). "Saker som man inte talar om": Samtal i könsfrågorna kamrater emellan. Stockholm: Arbetarkultur.
2.Slavin, L.I. (1946). Hitlerväldets sista dagar. Stockholm: Arbetarkultur.
3.Fast, H. (1949). Strejken i Clarkton: roman. Stockholm: Arbetarkultur [Seelig].
4.Sayers, M. & Kahn, A.E. (1949). Den stora sammansvärjningen mot Sovjetunionen. Stockholm: Arbetarkultur [Seelig].
5.Fast, H. (1950). Frihetens väg: roman. Stockholm: Arbetarkultur [Seelig].
6.Tarle, E.V. & Magnusson, A. (1951). Karl XII och Poltava. Stockholm: Arbetarkultur.
7.Bredel, W. (1951). Ernst Thälmann: Ett bidrag till en politisk levnadsskildring. Stockholm: Arbetarkultur.
8.Ścibor-Rylski, A. (1953). Kol: Roman. Stockholm: Arbetarkultur.
9.Wyndham, J. (1954). Vidundret vaknar. Stockholm: O. Eklund.
10.Jakovlev, G. & Magnusson, A. (1957). 376 dygn på drivisen. Stockholm: Folket i bild.
11.Kudrjavcev, B.A. (1959). De ohörbara ljuden. Moskva: Förl. för litteratur på främmande språk.
12.Cunc, M.Z. (1959). Storbyggen i Sibiriens floder. Moskva: Förlaget för litteratur på främmande språk.
13.Jakovlev, G. & Magnusson, A. (1959). 376 dygn på drivisen. Stockholm: Folket i bild.
14.Laktionov, A.F. (1960). Nordpolen: ur polarfärdernas historia. Moskva: Förlaget för litteratur på främmande språk.
15.Obručev, V.A. (1960). Sannikovs land. Moskva: Förlaget för litteratur på främmande språk; [Arbetarkultur].
16.Efremov, I.A. (1960). Andromeda: roman. Stockholm: Arena.
Referenser
- Arthur Magnusson i Libris
Logen Bifrost. Armeniens sol över Ytterån - en vandring i Arthur Magnussons fotspår. Ytterån: Logen Bifrost; 2001.
Hanberg S. Ett lokalradioprogram. Om skriftställaren Arthur Magnusson. Östersund; 1978.
L-g., B. (1954). Armeniens sol över Ytterån. Tidskriften VI, 41 (1954)(1), 13, 26–27. (L-g., B. = Birger Lundberg)
Magnusson, A. (1931). Gudarnas klor (följetongsroman). Ny Dag. (2 mars - 20 augusti 1931)
Magnusson, A. (1974, 75). Brevväxling med Jan Mårtenson. Lunds universitetsbibliotek.
Mårtenson, J. (1976). Arthur Magnusson—Till minne. Författaren, (3).
Mårtenson, J. (1975). Möte i fjällvärlden. Statsanställd, 1975(20).
Wahlund, P. E. (1980). Över en kommunist. I Familjebok (s. 219–222). Stockholm: Albert Bonniers förlag.