Arvid Trolle

Arvid Trolle, född 1724 (döpt den 29 april), död den 6 maj 1797 på Klågerup, var en svensk historiker och kammarherre. Han var ett i sin samtid känt original, kallat "Galna Trollen".

Ungdom och akademiska studier

Arvid Trolle var tredje barn och äldste (samt ende överlevande) son till den mycket förmögne och bördsmedvetne adelsmannen Fredrik Trolle på Trollenäs samt dennes tidigt avlidna hustru Brita Ramel (1695–1732). Sonen fick en gedigen utbildning genom informatorer, bland andra teologen och blivande professorn Gustaf Ernst von Bildstein och historikern Johan Arckenholtz. Den senare medföljde Arvid Trolle när denne 1739 blev student vid Lunds universitet samt även under en längre resa till Frankrike under 1740-talet (Trolle besökte också London men dit var Arckenholtz av politiska skäl förhindrad att medfölja). Under denna resa utvecklade Trolle en förkärlek för teatern och skall senare ha beklagat att hans far och hans börd hindrade honom från att själv bli skådespelare.

I stället återvände Trolle till Lund. Det var vid denna tid kutym att adeln skickade sina söner till universiteten för erhålla en grundläggande bildning. Att dessa adliga studenter avlade examen var däremot ovanligt och än mer att de valde en akademisk karriär. Det gjorde dock Trolle som blev docent i historia 1748 och adjunkt i samma ämne 1752. Hans egenhändigt författade dissertationer speglade hans utrikes resor i det att de behandlade Jean d'Arc, Elisabet I av England och Frans I av Frankrike. Trolle valde också att gifta sig med en professorsdotter, Liboria Harmens, dotter till medicinaren Gustaf Harmens.

Förbigången av fadern

Sonens val av såväl karriär som ofrälse äktenskapsparter ogillades av fadern som också var generellt bekymrad över att sonen, för att citera Barfod, visade "någon oredighet i [...] tankekraft och någon besynnerlighet i [...] beteende". Som en följd av detta förbigicks Arvid Trolle då fadern gjorde fideikommiss av sina egendomar att fördela bland sina efterkommande. Medan hans tre systrar erhöll varsitt (Trolleholm, Trolleberg och Trolle-Ljungby) så gick det återstående godset, Trollenäs, direkt till Arvids äldste son Fredrik Trolle. Arvid Trolle själv fick nöja sig med sitt mödernearv Klågerup. Härutöver förvärvade han så småningom även sin svärfaders tidigare bostad i Lund, det så kallade Karl XII-huset på Stora Södergatan.

Familjetragedin

Arvid Trolles äldste son Fredrik (född 1756) hade av sin farfar skickats bort från fadern, först till Stockholm och senare till studier i Uppsala. Efter att ha påbörjat en militär karriär återvände han på 1770-talet dock till Skåne och återsåg sina föräldrar för första gången på många år. Den 27 maj 1775 gästade han med sin mor, två av sina systrar och en moster, Margaretha Fredrika Harmens, familjen Stjernblad på Torup. Efter middagen gav sig alla släktingarna utom modern ut i en liten båt i sjön invid godset varvid den överlastade båten dock kantrade och alla fyra drunknade i bland annat moderns åsyn. Då Arvid Trolle kort efter anlände och fick veta vad som hänt barnen "förföll han uti all den förtviflan som kunde verkas af hans svaga sinnesförfattning; han ref sina kläder, och vältrade sitt grå hufvud uti stoftet" (Barfod).

"Galna Trollen"

Som redan framgått hade bland annat fadern tidigt bekymrat sig för Trolle varit "mycket egendomlig och originell redan från ungdomen" (Strokirk). Dessa drag förvärrades med åren och gav honom öknamnet "Galna Trollen". Hans egenheter har fått sin utförligaste skildring i den redan nämnde Barfods 1788 gjorda anteckningar om den skånska adeln:

Trots dessa egenheter lyckades Trolle bli utnämnd till kammarherre och då Gustav III som kronprins 1766 besökte Lund och var nyfiken på att få träffa honom skall "Trollen" ha fört sig så väl att prinsen uttryckte sin förundran över vad som tillskrivits denne. Barfod menade därvid att Trolle utmärktes av "en blandning af förstånd och vanvett".

Barn

Med sin hustru Liboria Harmens (1738–1795) hade Arvid Trolle totalt åtta barn:

1. Fredrik (1756–1775), drunknad
2. Brita Sofia (1758–1775), drunknad
3. Elisabet Augusta (1759–1775), drunknad
4. Viveka (1760–1825), gift med landshövding Göran Henrik Falkenberg
5. Margareta Fredrika (1762–1763)
6. Maria Gustava (1765–1806), gift med kammarherre Carl Gustaf von Schwerin
7. Arvid (1773–1828), gift med Henrietta Christina Gustava Charlotta Hamilton
8. Nils Trolle (1777–1827), upphöjd till friherre 1816; gift med Andreetta Christina Barchæus.

Källor

• Johan Kristoffer Georg Barfod: Märkvärdigheter rörande skånska adeln (Stockholm 1847), särskilt sidorna 42-48.
• Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, band VIII (Stockholm 1934), sidan 373f.
• J. Jacobson: "Johan Arckenholtz" i Svenskt biografiskt lexikon, band 2 (Stockholm 1920), sidan 114.
• Oscar Fredrik Strokirk: Kultur- och personhistoriska anteckningar, Del 2 (Örebro 1918), sidan 127.
• Carl Trolle-Bonde: Riksrådet grefwe Gustaf Bonde IV (Lund 1899; i serien Anteckningar om Bondesläkten), sidan 56ff.
• Martin Weibull & Elof Tegnér: Lunds universitets historia 1668–1868 band 2 (Lund 1868), sidan 362.
• Kvarteret "Katedralkskolan 8" (Karl XII-huset) i Lunds bevaringsprogram.