Ann-Linn Guillou

Ann-Linn Guillou, född 14 januari 1972 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, är en svensk journalist och TV-producent.

Biografi

Under 1990-talet utbildades Guillou inom både filmproduktion och journalistik vid Poppius journalistskola samt vid New York University. År 1999 var hon en av de 18 skribenterna i den feministiska antologin Fittstim och hon medverkade under det tidiga 2000-talet i tidskrifter som ETC DN Insidan, Stockholm City och Expo.

Guillou har arbetat med flera dokumentärserier för Utbildningsradion som sänts i Sveriges television, bland annat Drömsamhället, Ramp om historia och Välkomna nästan allihopa, samt producerade tv-serien Gipsy som nominerades till Prix Europa. Hon har även producerat TV-serien Jag litade på lagen som nominerades till Kristallen 2013. Hon var även producent till SVT-serien Djävulsdansen som nominerades till Kristallen 2015 samt som även vann Psykiatrifondens pris Fördomspriset. Samma år producerade Guillou dokumentärserien Mina två liv som sändes på SVT 2015.  

Ann-Linn Guillou var en av de återkommande reportrarna på SVTs kulturprogram Kobra åren 2013–2017. Guillou var även reporter i dokumentären Eran – punk i tre delar nominerad till Kristallen 2018.

Hon har producerat ett flertal dokumentärserier för SVT, bland annat SVT-serien Landet lyckopiller (2019) som leddes av Nour El Refai. Guillou har gjort även dokumentärer inom musikgenren om rapparen Jireel, musikern Madi Banja samt dokumentärserien Cherrie – ut ur mörkret som vann Ikarospriset och Nöjesguidens TV-pris. Guillou har även regisserat dokumentären Det här är himlen om konstnärerna Nathalie Djurberg och Hans Berg, sänd på SVT 2020.

Familj

Ann-Linn Guillou är dotter till Jan Guillou och Marina Stagh. Hon har två barn.

Bibliografi

• Guillou, Ann-Linn (1999). ”Det finns inga slampor: om att få en stämpel”. Fittstim / [redaktörer:] Linda Norrman Skugge, Belinda Olsson, Brita Zilg (Stockholm : DN, 1999): sid. 94-101. ISBN 91-7588-241-8.  Libris 2798935

Referenser

1. ^ ETC.se 2003-05-06
2. ^ Expo 2004-3
3. ^ UR – Ramp om historia Arkiverad 10 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
4. ^ ”Tre UR-projekt nominerade till Prix Europa”. News Powered by Cision. https://news.cision.com/se/ur/r/tre-ur-projekt-nominerade-till-prix-europa,c114736. Läst 29 juni 2020. 
5. ^ Presskontakt; Pressansvarig; Kathroxkliybneob. ”Fyra nomineringar för UR till Kristallen 2013”. Mynewsdesk. http://www.mynewsdesk.com/se/utbildningsradio/images/tre-nominerade-fraan-ur-till-kristallen-2013-217530. Läst 29 juni 2020. 
6. ^ ”FÖRDOMSPRISET”. Fonden för psykisk hälsa. http://www.psykiatrifonden.se/psykiatrifondens-fordomspris. Läst 29 juni 2020. 
7. ^ ”Kristallen 2018”. Wikipedia. 2019-10-16. https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kristallen_2018&oldid=46451293. Läst 28 juni 2020. 
8. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Landet lyckopiller”. https://www.svtplay.se/landet-lyckopiller. Läst 28 juni 2020. 
9. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Jireel – efter genombrottet”. https://www.svtplay.se/video/25176694/jireel-efter-genombrottet. Läst 28 juni 2020. 
10. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Cherrie – ut ur mörkret”. https://www.svtplay.se/cherrie-ut-ur-morkret. Läst 28 juni 2020. 
11. ^ ”Här är vinnarna av Nöjesguidens Stockholmspris 2018”. NÖJESGUIDEN. https://ng.se/artiklar/har-ar-vinnarna-av-nojesguidens-stockholmspris-2018. Läst 28 juni 2020. 
12. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Det här är himlen”. https://www.svtplay.se/video/26194546/det-har-ar-himlen. Läst 28 juni 2020. 
13. ^ Eyal Sharon Krafft (12 januari 2017). ”"Tufft att ha en så känd pappa"”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2017-01-12/tufft-att-ha-en-sa-kand-pappa.